Posts filed under 'Micke'
I går natt var jag på fest hos Christina Aguilera. Det var ganska häftigt med tanke på att jag inte var bjuden! Jag bara gick dit och ringde på och övertalade henne att jag kunde komma in. Dålig engelska pratade jag också. Men hon släppte in mig och vi festade natten lång.
Inatt var det fest hemma hos mina föräldrar och jag tog emot alla i deras trapp. som succesivt förvandlades till en stor bro/trädgård (nästan som vid slutet av kungsträdgården, vid slottsbron i Stockholm) och där kom Christina Aguilera igen i häst och vagn uppklädd som en blandning av Lady Rowena och Lady Marion. Vad gör hon här hann jag tänka. Sen bjöd hon upp mig i vagnen och vi åkte över bron…
Väldigt få som tror mig men jag vet att det hände!
/Micke
juli 30th, 2009
Jag har gett upp! Jag trodde inte att denna dag skulle komma…
Apple…
Smaka på ordet!
Mmmm… Apple…
Det är mycket som har övertygat mig sedan den där dagen för inte alls länge sen då jag med darrande ben traskade in i en gnistande butik och i stunden av Microsoftskapad sinnesförvirring köpte min första iPod. Jag trodde att jag skulle klara av pressen… Att inte sköljas med i Apple-anhängarnas vilda framtåg. Jag trodde att jag fortfarande skulle tycka att “Apple är ju det där företaget för dom med pengar och som bara gillar överdesignade gadgets”
Men där och då öppnades en helt ny värld för mig! Kunde det verkligen vara så enkelt? Kunde det vara så snyggt och användarvänligt på samma gång? Först skrattade jag för mig själv och intalade mig att det bara var utsidan som var vacker… En vacker fasad med vacklande innanmäte. Men döm till min förvåning när jag märkte att dom verkligen tänker till. Apples idéer slår alla andras med hästlängder!
Sen kom den som en blixt från klarblå himmel. Jag vet inte hur det gick till men helt plötsligt stod jag där. Utanför Telia-shopen med en splitterny glänsande iPhone i min hand.
Hoppsan! tänkte jag… hur gick det här till? Och allt tidigare strul med mobiltelefoner som numera känns som dom kommer från stenåldern var som bortblåst. Allt bara fungerade! Allt är så enkelt plus att allt sitter på rätt plats! Apple gör verkligen allt rätt och det inte bara med iPhone och iPod utan i hela dess grundidé! Det är nog det som fick mig att vippa över. Det är nog det som fick mig att förstå. Att överge mina egna tankar och välkomna nya idéer om hur saker skall göras. Man kan nästan säga att jag i detta växte som människa då jag inte bara köpte en ny produkt… Jag köpte ett helt nytt tankesätt! Apple skapar produkter som gör precis det man kan förvänta sig av dom. Inget mindre! Dom presenterar ett synsätt som fler i denna börsnoterade, kvartalsrapportinriktade värld borde ha! Hellre en högkvalitativ produkt släppt lite senare som kunderna stannar kvar vid än att vara först på plan med något buggigt som folk flyr så fort som möjligt.
Mina kollegor sitter med sina egna smartphones och tweakar, fixar och trixar för att få telefonen att fungera på det bästa sättet. Jag iakttar dom med ett leende på på läpparna, tittar ner på min iPhone och VET att jag har allt på rätt ställe. Apples produkter behöver man inte tweaka för att dom ska vara rätt. Dom är ju det redan ur boxen! Jag har nu gått över till Apple i stort sett helt och hållet och anammat hela tankesättet! Det jag tidigare retade mig på hos Apple välkomnar jag idag med öppna armar och har faktiskt börjat reta mig mer och mer på min gamla trotjänare Microsoft. Dom har ännu inte förstått! Dom gör inte rätt.
Nu älskar jag mina forna fienden…
Jag VET ju nu hur snygga dom egentligen är!
/Mikael
juli 20th, 2009
Alltså… Det här med solen och att insupa sol i Sverige är en för mig en väldigt lustig företeelse. Hur kommer det sig att så fort vinterns vita skrud regnat bort, våren har passerat med hösnuva och illaluktande hundlortar (som naturligtvis börjar titta fram när solen börjar värma) att alla måste roffa åt sig så mycket sol som bara är möjligt? Ingen vill längre sitta i skuggan och ta det lugnt i parken… Ingen vill äta under parasollet eller inomhus på luncherna.
Nä alla verkar verkligen vilja sola så det rinner ur öronen på dom. Och så fort man föreslår något annat kommer dom med den så otroligt utnötta kommentaren “Men det är ju så fint väder… det är klart vi ska sitta ute och äta”
Om man inte är som alla andra så blir man systematiskt utfryst och får sitta själv i sin ensamhet och äta sin matlåda med hemlagad spagetti och ketchup i lunchrummet med Ulf Elving som enda sällskap på radion.
Det verkar som att det är ett nordiskt påfund… att lapa sol… I andra delar av världen verkar man inte alls ha samma solbehov. Att åka utomlands till solen är helt underbart. Där hanterar man solen helt annorlunda. Där behöver man inte skämmas om man vill sitta i skuggan ett tag. Där förvandlas helt plötsligt alla LapaSol-Svenskar till helt normala individer som föredrar att sitta under parasoll. Då är det helt plötsligt ok att skippa solen vid matdax. Där kan man till och med ligga i skuggan och sola.
Jag har inga problem med solen. Inga problem alls. Men någon måtta får det ju vara i alla fall. Egentligen så är det ju inte själva solen som jag ogillar. Det jag verkligen inte klarar av och inte förstår att andra gör är att sitta i solen 10 timmar i sträck plus att sitta och äta i solen bara för att “det är sol och vackert väder”. Jag tycker det är konstigt.
Många säger till mig att det har med att vi i Sverige har så få soltimmar om året så man måste ta vara till det man får… Har viss förståelse för det men om man råkar komma på något att göra utan direkt solpåverkan som verkar roligare så får man inte göra det. Är man konstig om man inte känner för att gå ut i solen i alla fall och sitta i parken… Det är ju så fint väder!
Jag har en teori om att allt detta kan vara ett arv från våra föräldrar, Det har nog inte enbart med solen att göra.
Minns ni när man var liten så fick man inte sitta inne en hel dag och spela tv-spel, titta på video eller leka med lego. Nä… man fick minsann gå och vara ute när det var fint väder… Redan här föds ju kommentaren “Men det är ju så fint väder” för oss.
Jag har en personlig teori om att det bara var föräldrarna som ville att man skulle gå ut och leka så dom fick vara själva. Lite motbjudande tanke när man väl tänker på det… Vem vet vad dom gjorde i det barnfria hemmet när man var ute och lekte “burken” i skogen eller satt och ljög ihop vad ens pappa jobbade med på lekplatsen…
Det är ju inte så att det blir lättare med åren heller. Först när man flyttar hemifrån kan detta ha en tendens att upphöra. Så vitt man inte pratar med dom på telefon en vacker sommardag och säger till dom att man sitter och ser på film. Då får mer än sällan kommentaren “Sitter du inomhus och tittar på film när det är så vackert väder?!”
Detta upphör aldrig. Det har dock flyttats till jobbet där kollegorna i stor mån har tagit över detta beteende på grund av att dom liksom du fått det i arv.
Tänk på detta nästa gång du hör dig själv säga… “Va? Men det är ju så vackert väder!”
Troligtvis har du det inpräntat för att din/dina föräldrar ville leka lite själva ibland också… Dom var ju aldrig ute när du behövde gå ut och leka i det vackra vädret… Eller hur?
juli 14th, 2008
Det kunde man inte tro… att jag, pc-datorns och Microsofts ståtliga, försvarande krigare skulle få för mig att ens tänka tanken på att köpa på mig en Apple-produkt och minst av allt en iPod.
Det kändes till och med nästan fel att faktiskt gå in i en Apple-butik, som att man inte hörde hemma där på något sätt. Det är rent, nästan för rent…
Och var man än vrider blicken står högdesignade oskuldsfullt vita rena datorer och andra lika estetiskt vackra prylar på borden och runt väggarna. Kändes ungefär som om man i hela sitt liv gått i en bondes kläder, mockat hö och mölkat kossor men som precis blivit inbjuden till herrgården där Patron Jönsson bjuder på finmiddag med portvin och franska ostar.
Tur att jag känner någon som jobbar här tänkte jag när jag tog klivet in i butiken och kände mig smått hotad från alla håll. Inte hotad av något som är direkt påtagligt och farligt. Mest hotad för att jag potenciellt sett faktiskt skulle kunna börja tycka att ”En iMac är väl kanske inte så dum ändå”
Hemska tanke… det vore som att börja äta fisk istället för nachos… Helt galet!
Jag hade trots detta beslutat mig för att våga mig in för att köpa en iPod, ge den en chans, trots att jag så många gånger hackat på den på grund av sin monopolställning på den globala mp3spelar-marknaden.
Att mp3-spelare i folkmun har blivit omdöpt och synonymt med iPod och trots att alla varnat mig för den, att det är många personer som klagat på att man inte kan kopiera från den och att det minsann är bättre ljud på andra mp3-spelare och sist men absolut inte det minsta… att man MÅSTE använda iTunes, Jag klämde lite på ett visningsexemplar och saken var biff, jag köpte konstruktionen.
När jag lämnade fram betalkortet kändes det som att jag just tagit ett stort kliv. Huruvida detta kliv var frammåt eller bakåt skulle tiden få utvisa tänkte jag medan jag tog emot den lilla designade kassen med i stort sett ingenting i. Kändes nästan som att kvittot var större än produkten.
Jag tog sedan en öl med några vänner och begav mig sedan hemmåt…
Jag laddade iPoden dom där 15-20 timmarna och började sedan sätta igång med projekt ”börja acceptera iPod”.
Men det gick lätt…. Alldeles för lätt… Jag kände hur jag började vackla i mina grundvalar… Kunde verkligen jag, en i hjärtat motståndare till Apple (eller ja, halvhjärtad i alla fall) faktiskt tycka att det var så bra som jag gjorde…
Och den är inte bara bra… den är verkligen sjukt bra.
iTunes visade mig även det att jag i alla dessa år gått och klagat på något som jag inte riktigt har förstått… och det är verkligen bra om man ger det en rejäl chans. Visst, den är gjord för att köras på en mac från början och jag kände instinktivt att… shit… om man hade haft en mac nu hade det flytit på riktigt bra!
PC-versionen känns ganska seg när man börjar närma sig 19 dagars ihållande musik.
Men på bara 2 dagar har jag fått FULL koll på min mp3-samling… Alla album är härligt sorterade med covers och allt. Att koppla ihop iPoden och flytta ner filer på den är en barnlek… Det var nästan som att komma till en annan planet… Kunde verkligen datahanterande vara så här enkelt?!
Visst har jag fortfarande saker att klaga på vad gäller iTunes som att man behöver skapa spellistor för att få låtarna att spela som jag vill, plus att den inte alltid visar informationen som jag vill plus lite andra småsaker…. Men fördelarna med detta program vinner så otroligt stort över nackdelarna. Tyvärr innebär detta att jag i framtiden blir tvungen att fortsätta köpa Apple-prylar. På grund av att dom har varit så pass smarta att dom integrerar allt i sina egna produkter… Men när produkterna är så här bra så bryr man sig inte speciellt mycket…
Har tidigare försökt köra Creative Zen med programvara… den är krossad med hästlängder jämfört med Apples grejor. Det är nästan som att jag har gått och letat efter små små guldklimpar på marken endast för att efter allt för lång tid finna att det stod ett BERG i guld bara 60 meter framför mig bara jag bytte fokus…
Detta kan komma som en chock för många av mina vänner som alltid sett mig som den stora Apple-motståndaren. Det kom som en lika stor chock för mig med kan jag bara säga…
Nu podcastas det, ljudböcker och mp3-filer viner i kabeln mellan datorn och iPoden. Jag har i Apples ögon tagit det viktigaste steget… Nu hoppas dom att jag ska hamna i deras våld fullt ut… Men än är deras datorer och operativsystem inte något som jag kan ta till mig… Har alldeles för mycket att klaga på där fortfarande… Men det är lite pirrigt… För vem vet… Om 8 år kanske jag sitter där med en 57 tums iMac och några MacBook air av modell v:4×32 med inbyggt 4D-grafikkort, gps, parasoll, kaffebryggare och gottar mig. Vem vet, jag kanske kommer att gilla kaffe och sol i framtiden också. Gud förbjude.
När jag börjar fundera på det så tror att det är så här Apple arbetar. Dom skapar en produkt som är så in i bomben bra att man bara “råkar” snegla på deras andra produkter. Jag har ju tagit ett steg närmre fienden… Jag har gått och blivit förälskad i en spion…
Men det är en väldigt snygg spion så det känns ok ändå.
Hm… iPhone är inte så ful den heller…
juli 10th, 2008
Det första jag vill göra här är att tacka Guldapan för denna möjlighet att få skriva på dess eminenta sida. Jag hoppas att kunna skriva målande och lika skruvade inlägg som resterande skribenter på denna sida.
juli 10th, 2008