Eftersom det är internationella kvinnodagen idag tar Guldapan inspiration från sajter som Overheard in New York och Tjuvlyssnat. Det vill säga citat av okända människor man råkat höra i förbifarten. Citatet ifråga yttrades till två unga tjejer i närheten av D-huset på Stockholms universitet. Ingen har sett honom sen dess.
“Nej nej, jag är feminist alltså. Jag tycker att kvinnor är värda nästan lika mycket som män.”
mars 8th, 2007
“Monkeys are just humans who don’t give a shit, that’s all I’m sayin.”
(Knyckt från underbara tjuvlyssnarsajten Overheard in New York.)
maj 4th, 2006

Svensk humorlegend.
“Ramel försvunnen. Troligen uppäten. Skicka en ny.”
(1961 åkte Hans Alfredsson tillsammans med Povel Ramel på inspirationsresa till Mbau. Under resan sändes löpande resebrev i form av telegram till Expressen. Citatet taget ur boken ‘Hasse & Tage, Svenska Ord & Co, Saga och Sanning’.)
februari 3rd, 2006
Engelskt popband med egen hemsida.
“If you happen to be going to one of our UK shows, AND you happen to stumble over our lp somewhere on the net, you MAY have a listen… we wouldn´t want you to arrive COMPLETELY underprepared! You´ll want to own it when it comes out anyway. Wont you?”
Belle and Sebastian har givetvis helt rätt.
februari 3rd, 2006

Upphittat på Stefan Geens blogg.
“…once again I find myself standing in line to take the numbered ticket that saves a spot in the queue for the right to buy booze from the state alcohol dispensing monopoly, Systembolaget. The only reason this situation is not outwardly ridiculous is because the numbered ticket obviates the need to stand in an actual, physical alcohol dispensing line, which would just look Soviet and sad.”
Läs hela inlägget.
november 20th, 2005

Roman av John Steinbeck.
“Några sanna vänner fann han inte den kvällen, men i Monterey fann han ingen brist på sådana gemena lismande kopplare och skörlevnadskvinnor som alltid är redo att locka en man ned i avgrunden. Joe, som inte var vidare moralisk av sig, hade ingen motvilja mot avgrunden i fråga; han trivdes där.
Innan så värst många timmar hunnit gå var hans vin slut och han hade inga pengar; och sedan försökte skörlevnadskvinnorna få ut Joe ur avgrunden, och han ville inte gå. Han hade det skönt där.
När de försökte köra ut honom med handkraft slog Joe i rättmätig och fruktansvärd förbittring sönder alla möblerna och alla fönstren och drev halvklädda flickor skrikande ut i natten. Som avslutning satte han sedan eld på huset. Det var inte utan sina risker att inleda Joe i frestelse; han hade ingen som helst motståndskraft.”
november 5th, 2005